Söndag - ....
Jag vill inte mer nu, orkar inte mer. Vill bara rymma från denna sjuka "det". Du bara tar och tar men du ger fan aldrig tillbaka..
Okej, jag begär inte inte att du ska förstå, men du fattade när din vän var ledsen. Men det kanske är ett bevis`?
Vill bara försvinna under jorden nu aldrig mer behöva se någons ansikte mer. Bara vara med mig själv..
Jag kan känna bladet mot min handled precis som den gjorde förr, men vill jag sjunka ner till det oändlga igen och aldrig kunna ta mig upp? Ingen kommer någonsin förstå, eller så vill de inte det.
Vill bara att allt ska ta slut, vill inte lida mer.
Kniven och saxen var mina bästa vänner, ska de bli det för en kort stund eller föralltid?
De är kalla och jag känner att smärtan försvinner, allt är möjligt när vi är tillsammans. Ni tar bort alla smärta i alla fall för en stund, men jag vet att den kommer tillbaka. Den kommer smygande när jag minst anar det.
Vänner är precis som glas, tappar man de är de borta föralltid!
DU måste berätta sånnt här Anna!
vänner kanske är gjorda av glas, men har du hört talas om lim?
superlim*